Livet är INTE ok...längre...inte för mig iallafall...och det har inte varit det de senaste 20 åren...

Det blir dessutom mer och mer outhärdligt...jag glider och har ingen tro på ngt bättre än att må som jag gör...och vad finns då för mening med att hänga kvar?

Jag lever inte och det enda skälet att jag finns här nu och skriver detta är att jag hängt kvar pga av andra människor runt mig...men då dessa nu "frånfalligt" också ....och jag endast har min familj,,,vilka jag plågar med mitt mående .....önskar jag bara ett slut....

Snälla ge mig iallafall styrkan att ta slut på detta lidande.....snälla låt mig få glida bort ....plåga mig inte längre och låt mig få försvinna...

Livet blev inte som jag trott och förhoppningsvis kan jag komma tillbaka i annan form och då kanske få uppleva glädje på riktig och även kärlek,,,,slippa all plåga som jag nu har dag efter dag...

Snälla nära och kära ....släpp mig och låt mig få den ro jag nu saknar,,,,låt mig slippa att plågas ....

Finns ingen tröst ..ingen återvändo....Nu ska jag bara ta mig hem och få min VILA....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad är det för dag?.... Tankarna snurrar och dagen går SAKTA...vad finns att göra...bara vänta på nästa måltid.. Sitter fast i ngt som inte är liv..   Ser andra som skrattar och glädjer sig åt saker i livet..saker som tar uppmärksamhet...som ...

Befinner mig i en bubbla...svårt att beskriva för de som inte själva kännt så men det är som en egen värld.. En värld där andras regler och sätt att agera och vara inte innefattar mig..jag måste helatiden vara annorlunda..agera annorlunda, reagera ...

Kan inte riktigt känna syftet med livet just nu....har inte gjort under en längre tid.   Var det verkligen meningen att jag skulle komma till den här världen ...? Hade jag varit ett djur hade jag rensats ut av naturliga skäl på en gång... Livet...

Känner mig vilsen..som om jag är inne i en bubbla och världen går på utanför. Känslan är starkare än någonsin...ser människor utanför fönstret som cyklar till jobb, dagis osv..alla har ett mål vart de ska och vad de ska göra just i detta nu och res...

Tillbaka på avd efter en vecka hemma.. Känner mig trängd in i ett hörn...ångest och ångest...kramp i bröstet och vill bara sluta andas....   Ingen tror på en och alla känns som fiender....finns inget och ingen att hålla om och som ger en livslu...