Vad är normalt och vem bestämmer detta ????Vem har rätt och vem har fel...........vem ska man lyssna på när man själv kommit så vilse att man inte hittar........och hur ska man veta om man lyssnar på vargen eller lammet.

Nu när man sätter igång och tillför näring till kroppen startar hungern och man vet inte riktigt vad som ÄR hunger och vad som är SUG....ochjag förut endast ätit minimala mängder på en dag och nu äter vad som "Rekommenderas" tycker jag redan jag ätit massvis under denna dag................MEN nu sitter jag här och känner vad det nu är HUNGER eller SUG...Ska man våga trotsa sina tankar och ta en kvällsmacka så som "Rekommendationerna" faktiskt säger att man ska göra men som vi själva får bestämma om och när vi vill ta detta steg................

I alla tidningar står det ju spaltvis att man INTE ska äta mackor och allra helst inte på kvällen!!! men vad ska jag lita på och ska jag verkligen lyssna på det där utifrån eller är det personalen här som säger sanningen ELLER säger dom det bara för att man ska gå upp i vikt??? DESSA förbannade tankar som surrar i huvudet ....Hoppas de ger sig av ...VIll bara vara som "vanliga" människor.....

Åså va vi där igen ...........det är fredag..enligt anlmanackan..men här känns det som en likadan dag som alla de andra..man bara är och sen äter man och så rullar det på om det så är måndag eller helg...........

Innan jag kom hit var dagarna också likadana..Då var de inrutade och tvångiga men nu är de likadan fast förhoppningsvis övergående till något som är bra för min kropp...

Jag vet ju att allt kommer att vara inrutat och stelt under en bra tid framöver innan jag har programmerat om min hjärna ....det tar mycket lång tid att bryta vanor men jag vet ju också att det inte går över av sig själv ,,,det är bara JAG som kan ändra det ,,,ingen annan ..så vill jag ha ett annat liv måste jag utmana och göra precis tvärt om ..jag måste våga prova och jag måste ge kroppen en chans att börja lita på mig igen ...

MEn som sagt vem skulle lita på någon som har misshandlat dig i så många år som jag nu har gjort med min kropp...

Helt plötsligt begär jag att kroppen ska lita på att jag ger den den näring och vila som den behöver ....och att jag inte bara gör detta temporärt ,,,utan att jag ska göra detta framöver också ...

Suget efter mat finns där hela tiden även om vi äter hela tiden (känns det som iallafall) ,,,men det är ju klart hjärnan passar ju på ...NU ÄNTLIGEN FÅR JAG NÄRING :::SLUTA INTE::: skriker den och den överröstar magen som nu helt plötsligt har fått massor att jobba med ...så mycket (jämfört med förut) att den inte hinner meddela hjärnan att den är mätt.....så innan det har fått igång kommunikationen måste jag vara tvångig, men på ett friskt sätt ..inrutad efter mat och sov klocka precis som skalman och mängden mat KAN INTE styras av känslan eftersom den faktiskt inte är sann!! INTE ÄNNU ....men om jag bara står ut tillräckligt länge den här gången ...så KANSKE hela min kropp kan hitta ett samarbete där ALLA får komma tilltals och där ALLA känner harmoni och mår bra...

Nu har snart ännu en dag rullat förbi ,,,,och den här dagen har varit fylld av jobbiga tillfällen...tillfällen som för mig varit helvetiska men som för en "normal" människa kan ses som bagateller eller något som man inte ens skulle ta notis av....

Det började väl lugnt med frukost som vanligt och där kan väl inte se några direkta problem ...känns tryggt och lugnt. Som något som inte direkt berör mig...längre.

Härefter hade vi "Avslappning" med sjukgymnasten......och här kan jag faktiskt erkänna att jag tycker det e lite flum flum ...det passar endel men kanske inte riktigt mig...dessutom kan jag ju tycka att om man nu ska ha avslappning så stämmer det kanske inte riktigt att ha det precis efter frukost när man gått upp, tagit en dusch, för att just vakna, och sen ätit och druckit KAFFE,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Nja ...avslappning i all ära men den hade nog varit behövlig senare på dagen då man verkligen är uppe i varv och där tankarna spinner som väderkvarnar...precis så som de faktiskt känns JUST NU!!!

För efter denna upplevelse kom först ngt underbart......EN 30 MIN. promenad ensam med Ulrika ( min kontakt) = Underbart ...för även om vinden blåste kallt så var det underbart att känna den...att andas in LUFT..

Detta underbara övergick snart till något MEGA jobbigt...

LUNCH...ja själva huvudrätten var verkligen OK, köttsoppa med macka,  men som sagt efter den ingick efterrätt, som det alltid gör vid lunch här..och som man säger GÖR MATINNEHÅLLET KOMPLETT!! även för en som är stillasittandes....

Vilket mina demoner har MYCKET svårt att hålla med om och som jag får fajtas med varje lunch...dock har jag ännu inte konfronterats med ngn jättejobbig, förutom chokladpuddingen häromdagen....

Idag var det chokladmoussekaka.....Den såg mycket tråkig ut i sin genomskinliga plastförpackning...och när jag såg att någon annan patient fått äppelkaka med kesellakräm till så kände jag plötsligt att mitt friska jag VILLE ha det istället ....jag har inte ätit äppelkaka på evigheter och jag saknade det VERKLIGEN.....
ska jag nu ändå äta efterrätt så kan det ju iallafall vara något som jag GILLAR...och saknar...

Jag frågade och jag fick byta....Jag åt och njöt ....!!!!DET var GOTT...

Men så kom det smygande.....det mörka ...de började som ett litet brus som sen blev starkare och starkare...och ju mer jag lyssnade desto starkare blev det......Jag hade ätit något som var absolut förbjudet och FRAMFÖRALLT förbjudet en TORSDAG utan något kalas och utan att jag varit ute och sprungit eller tränat....ÅNGESTEN bara steg och steg och jag försökte lugna mig ...prata med mig själv .....ALLT HAR EN HELHET...jag måste försöka se det hela i dagen i maten i allt..............Det går inte att plocka ut små delar när ALLT HÄNGER SAMMAN....

Gick in på mitt rum och målade lite och blev LITe lugnare ...sen hade jag ett inbokat möte med Ulrika (kontaktp.) och vi hade 1 timmes bra prat ...jag berättade hela min historia och vi pratade också om min lunchreaktion...jag kände mig lugnare och vi bröt upp...då kände jag att jag fick OTROLIGA magsmärtor ....kändes som jag skulle gå av på mitten...det var så jag kallsvettades  och det ville inte ge sig......KNIVSTÖTEN kom nu vid mellanmålet då det serverades RISIFRUTTI!!!!! FÖRBJUDET förbjurdet förbjudet och detta ovanpå allt annat jag jobbar med..............

Just nu känner jag mig aldeles yr av ångest .......tankarna bara snurrar och magen är spänd av smärta kombinerat med ångest..käkarna är ihoptryckta och hjärtat slår i 110....LUGGGGGGGGGGGGGGGn är inte det lättaste att vara just nu och det är just därför jag nu tvingar mig att sitta här och skriva ....skriva av mig allt som bara känns som ett enda svart mörker...känner riktigt hur jag är som en fiolsträng.....och detta för att jag ätit något som en aldeles "normal" människa kanske inte ens skulle reflektera över..............................

Detta är något som jag kommer att gåigenom MASSOR med gånger här och därför är jag faktiskt glad att det sker just här och inte ute i "verkligheten" ...inte ännu iallafall ....förhoppningsvis kommer även jag till den insikten och det lugnet som andra "normala" känner ...........en självsäkerhet som finns där men som man inte reflekterar över.

Den här dagen startade rätt ok...den löpte liksom på och jag kände mig lugn och harmonisk...fast att tankarna försökte fälla mig flera gånger...tex vid lunchen ...då mina spöken och tankar valt det vegetariska alternativet, "festgryta av grönsaker med en frukt som efterrätt"...(.matlistan fyller man i en vecka i förväg). Jag hade tänkt lite och kände att det kanske inte var JAAG som valt den här gången....utan det var min sjukdom.."-vad var nyttigast?" "-vilken efterrätt ingick?"....Nej nej nej efter förmiddagens samtal med min kontaktperson kände jag att jag måste börja identifiera de tillfällen då det inte är MITT RIKTIGA JAG som väljer...och det gällde i alla möjlig sammanhang ...måste börja vara kritisk till mina beslut...verkligen tänka efter vad jag VERKLIGEN känner och inte blint följa vad som först poppar upp för som det är nu så är det till 99% INTE det rätta ...inte det som JAG verkligen vill utan ngt som kommer utifrån ett inlärt beteende som bara gagnar sjukdomen...Jag måste helt enkelt programmera om mig ...

DÄRFÖR gjorde jag en rockad ...jag bytte min "nyttiga" rätt mot "Biff Lindstöm som hade fruktkräm och mjölk som efterrätt" .............direkt satte tankarna igång...KRÄM med 3% mjölk,,,,NÄR åt jag det senast,,,kan inte minnas...STOP ...fokus,,,tycker DU om det = JA och dåså vad är problemet?? och om jag ska vara ärlig vilket jag ska så är Biff Lindstöm 100 gånger godare än en festgryta på grönsaker med fullkornsris.

Men tankarna gav sig inte direkt,,,de letade direkt ngt annat att slänga i mitt ansikte...de andra!!!!!!!!!!! de runt omkring AllA utom jag ÅT FESTGRYTAN...........STOP igen ...ska inte jämföra mig. Vad de äter och gör Är inte min sak. Jag ska bara fokusera på vad jag vill och vad jag tycker ...iallafall tills jag prorammerat om mig så att jag utan en enda tanke bara väljer ngt för att JAG VILL. Det kommer att ta tid ...men om jag inte börjar idag ..så när ska jag börja och det blir ju knappast lättar ju längre jag väntar...

Eftermiddagen flöt på med Målning. Sen kom pappsen på besök...och lämnade lite grejer bla..en  julstjärna och en vit amaryllis som jag bett om....

(Efter lite meck ser nu rummet faktiskt lite mänskligare ut...NÄSTAN lite mysigt..)

NU till dagens kalldusch!!!!!!!!!!!!!!

Kvällsmiddagen.....hade ännu en gång valt det vegetariska alternativet..(det straffar sig) , vilket innebar "Vegetarisk bönsallad med en macka"...ETT BERG med rotfrukter och bönor...och till detta en macka med smör och ost...Herregud inte ens min egen bror skulle palla att äta den här mängden!! Man kände sig som en ko som bara tuggade och tuggade...FOKUS ...måste stoppa tankarna från att fara iväg..DET ÄR INTE MER KALORIER i detta än i de andras rätter,,,STOP ...nu är jag där igen med mitt jämförande ....LÄGG NER..det lönar sig inte ...det är bara att äta och gå vidare...

Nu har jag iallafall provat den här rätten och vet att jag inte kommer att välja den igen...torrt och tråkigt och absolut inget som min friska sida alltså JAG skulle välja ............

Framöver ska jag vara extra vaksam med vad jag väljer ..eller rättare sagt VEM som väljer...FÖR ska jag nu äta och bli bättre och förhoppningsvis frisk och fri..så ska jag äta något som är GOTT!! och som sagt Vem har sagt att det bara är "onyttiga" saker som är goda.........finns massor med rätter därute som jag inte tillåtit mig och som jag saknat.

Under min tid här har jag som sagt hittat tillbaka till grejer som jag saknat utan att jag tillåtit mig att göra...

Jag har börjat måla !!!!!!!!! och jag har börjat som Ni kan se Blogga.....

Målningen bara bubblar upp och jag känner det inte som att jag måste prestera ngt så som jag kunde känna när jag målade förut...här bara målar jag och tiden bara försvinner...så som jag hört att andra gör och som jag nog aldrig riktigt förstått...Jag har tänkt att jag nog inte riktigt kunde skapa ngt personligt ngt som bara blev...men nu har jag kanske hittat det ...jag tillåter mig kanske mer att som jag sa lyssna...detta låter kanske flummigt men eftersom jag inte har något annat att göra...( får ju inte gå ngn stans) så är det ett ypperligt tidsfördriv och som sagt något som jag verkligen känner att jag mår bra av ....

Bloggningen är däremot ngt helt nytt !!! Även där har jag känt lite rädsla...lite halvångest för att man måste prestera ...ngt ...men som jag nu märker så får jag snarare stoppa mig själv....

Så nu e klockan snart 17 och en timme har bara försvunnit .....VÄNTAN har blivit en timme kortare och förhoppningsvis närmare ett LITE bättre liv och livsglädje............MEN jag måste vara beredd ..för jag vet att bara för att jag JUST nu känner mig rätt OK så vet jag att det bara är början ............

Sitter här och klocka är 16 på eftermddagen det är bäcksvart ute och dagen har bara rullat på..eller rättaresagt barar varit en dag................en av alla andra 365 dagar på året...förutom att denna dagen och ett flertal framöver kommer att tillbringas här HÄR HÄR, ...inom 4 väggar ...MEN om det är det som krävs för att jag ska bli stark och känna mig trygg i mig själv ..känna livsglädje och bara kunna njuta av att göra saker som jag ser andra gör och som egentligen varit mitt mål hela tiden...när istället mitt beteende dragit mig längre och längre ifrån..

Jag vill att min kropp ska börja lita på mig igen och att jag ska kunna lita på kroppen ...

Jag vill kunna låta den styra och inte hjärnan ...vill lära mig att känna när den vill äta, sova, skratta och gråta...bara sådana basala grejer som vem som helst inte ens reflekterar efter..

OM alla människor runt om slutat att lyssna på allt utifrån ,,,alla påhitt som dieter hit och träning dit,,,och istället lyssnat på vad kroppen sa ,,,när den var hungrig och när den vill röra på sig , så hade vi sluppit lägga egeri på fel ställe...människor hade sluppit att gåomkring med sina "dåliga"samveten och sina måsten...

Vi lägger oss i naturens gång genom att styra och ställa så till den grad att vi tillslut inte själva kan känna vad som är rätt och fel...

Så nu sitter jag här och väntar!!!!!!!!Väntar på att kroppen ska börja läka så mycket att den börjar lita på den person (jag) som under alla år misshandlat den genom att inte ge den näring som motsvarat mängden motion och rörelse....

Det är inte alls fel att röra på sig ...det är bara det att det inte ska vara en kompensation för att få leva..för att få njuta och bara få vara...

Jag måste hålla ut och även om det är och kommer att bli värre och jobbigare så måste jag stå ut ..ge efter lite efter hand men ändå försiktigt ..låta det ta tid och bara VÄNTA och hoppas på att kroppen tillslut kanske förlåter mig och ger mig glädje igen.

Under tiden som jag väntar har jag iallafall kommit ikontakt med grejer som jag förträngt förut,,,saker som jag egentligen tyckte om att göra men som jag inte tillät mig, eftersom det inte funnits ngn tid till detta...jag har istället prioriterat TRÄNING och då inte den lustfyllda, utan den tvångiga ...den som bara SKULLE göras för att bränna kalorier ...som jag egentligen inte ändå tillfört i den mängd som jag nu ser skulle tillförts. Mitt sätt att agera blev tillslut viktigare än något annat ...det var prio 1 och det styrde mitt liv helt!!

De begränsade mig på alla områden ...Jag hade inte tid att umgås med vänner ...hade inte tid att gratulera nära och kära (Om jag inte först fått göra min ranson av träning) ..inte tid att bara vara och inte ens tid att ge kärlek och glädje till min omgivning....för HUR skulle jag kunna ge något till någon när jag inte tycker om mig själv...

Jag som älskade att resa...sporta av glädje och njuta och ha roligt ...Allt är borta och jag VILL hitta det igen ...

Även om det känns som omöjligt ibland så kanske jag måste försöka ...vad är valet...fortsätta som jag gör och tillslut sitta helt ensam med mina måste-tankar och inte känna glädje.....

Nej jag har drömmar ...jag vill ha ett hem där jag kan bona in mig ...och känna mig trygg ..jag vill kunna resa och njuta ...vara i naturen UTAN att springa snabbt förbi ...utan att rusa runt utan att uppfatta omgivningen...Jag vill ta en sovmorron med fika på sängen..så som när man va liten...ta en underbar ridtur eller raca i fullt ös nerför en puckelpist eller bara njuta av snöstänket i ansiktet när man tar en liten tur off pist...

Drömmar är till för att lyckas ...något som man måste ha framför sig för att komma vidar MEN de måste vattnas för att hållas levande ....De måste ha näring för att inte bara försvinna och suddas ut ...för utan drömmar kommer vi inte framåt..................

Dagen startade som en chock.........vägning kl.06,00

MEN jag hade inte gått upp ett hekto på hela veckan trots att jag rört mig minimalt och ätit mer än dubbelt så mycket som innan........

Jag JUBLADE så smått inombords FAST jag visste att det var fel,,,för jag kommer att gå upp så småningom när kroppen läkt lite mer och reparerat det som jag förstört..dessutom kommer jag från idag att bli serverad 100% mängd mat, istället för som första veckan 75%...100% är samma mängd som alla "vanliga" människor är rekommenderade att äta och maten är framtagen av dietist så att man ska få rätt mängd över en dag...vilket innebär en kost där en "normal"människa inte går upp utan endast tillför vad kroppen behöver....

Detta kan jag visserligen ha väldigt svårt att få ihop då redan den 75% mängden var mer än mina nära och kära någonsin ätit..och nu ska man då äta ännu mer..............

Nu gjorde iallafall vägningen i detta fallet gott!!!!!!!!!!!eftersom jag inte ökat något tillät jag mig själv att äta hela frukosten vilket innebar två mackor samt fil och ett äpple.

Efter frukosten hade jag en inbokad tid på stora sjukhuset för bentäthetsmätning....och jag fick ta mig dit med buss SJÄLV, JIPPI vad skönt!!!!!!!!!!!

Jag kände mig som vem som helst ...tittade på människor runt mig som inte hade en aning om hur BRA de verkligen hade det...jag kände mig nästan som en fånge som får permis efter en lång fängelseperiod..kändes nästan som det stod i  min panna att jag inte var som en vanlig människa ...att jag var udda och konstig ..kände mig mer udda och utanför än jag gjort någonsin tidigare . Precis som jag kände mig sjukare eller var det bara så att jag NU insåg att jag verkligen har en sjukdom som jag måste ta tag i för att kunna LEVA som alla "normala". Att jag liksom varit avundsjuk på andra och börjat agera på ett sätt som jag trott va bra men att det istället lett mig helt fel ...till att komma ännu längre från det jag verkligen ville vara . Att ju sjukare jag blev desto längre från de som jag var avundsjuk på och ville ha kom jag !!!!!!!!!!!

När jag tillslut kom fram och tagit mig till rätt avdelning för bentäthetsmätning...ville de ha längd och vikt och jag ställde mig på vågen och tittade på siffrorna....DETTA skulle jag aldrig ha gjort...de visade 1kg. mer än på morronen då jag vägde mig på avdelningen. FAAAAAAAAAAAAAAN!!!! HUR kan det vara såhär:::tankarna började snurra:::

1. Ljög vågen på min avdelning....lurades personalen för att vi ska upp i vikt !!???
2. Var det för att jag precis ätit frukost ...men isåfall väger verkligen en frukost 1kg...nej tror inte de......
3. SKA JAG BRY MIG!!!!???

Tankarna bara snurrade i huvudet ...kommer nästan inte ihåg tillbakaresan..allt var ett enda burr i huvudet!

När jag kom tillbaka var det "Bild" på schemat...det hjälpte lite att skingra de värsta ...MEN jag hann inte mer än lugna mig lite förrän knivstöten slog till...

LUNCH.................Het bönröra med ris och vitlökssås samt ett äpple som efterrätt...OK jag hade valt det själv men hade inte förväntat mig denna MÄNGD av mat ...tittade mig omkring och kunde konstatera att de som också tagit denna rätt inte alls hade lika mycket på sina tallrikar............men det var bara att äta..äter man inte upp får man ingen utgång dagen efter!!! och äter man inte upp allt + efterrätten får man inget kaffe efter maten....Take it or leave it!!

Vad hjälper det mig med att jämföra mig med DEM...inget !! Alla är olika och som sagt mängden är framtagen och upplagd för "normala" människor ,,,sådana som jag är avundsjuk på ...de "normala" människor som är friska och mår bra och de som får mig att må bra ............

Jag åt upp allt och gick ut i dagrummet ....sen var det dags för bibblan (om man ville och om man åt 100% och har ett BMI över 14).

Lånade två filmer och en bok av AnnaLena Brundin:" Nej tack, jag åt nyss." Får se om jag kommer att finna ro att läsa den ...e inte direkt personen som gillar att läsa böcker men KANSKE ....

Vid 15 va det fika...en macka med smör, ost och grönsaker eller en risifrutti...

känns som jag är en gödkalv....som att det bara är vi här på avdelningen som äter, äter och äter,  ...

Men som sagt jag måste äta!! Måste få kroppen att lita på mig och jag måste så småningom börja lita på den...OM man tillför kroppen näring och börjar lyssna inåt istället för att fokusera på ytan och försöka styra så hittar man en balans tillslut...Kroppen är unik och den strävar efter att må bra ..att hitta en balans. INTE att bli överviktig ...så sålänge man lyssnar inåt på kroppens signaler och inte försöker förstöra dem med dieter och

konstiga ersättningar istället för riktig mat så kommer man i balans .............. MEN kruxet är ju det att våga släppa ...att våga lita ...och som sagt litar jag inte på kroppen så kommer den inte att lita på mig.

Här sitter jag nu igen på rummet och det enda som hörs är en fläkt som låter alltid...kan också höra ngn bil som kör förbi utanför ..tänk vad rika alla friska människor är utan att veta det...

De kan gå ut och dra in friskluft närsomhelst, ta ut hunden på en promenad runt kvarteret, hoppa upp på cykeln och cykla till videobutiken runt hörnet o hyra en film......osv osv..

Jag kommer INGENSTANS....jovisst jag kan skriva ut mig ..ut till verkligheten ..men vilken verklighet blir det för mig??

Blir det tillbaka till mitt inrutade, tvångiga liv där jag var tvungen att träna minst 2timmar /dag  för att få äta och då ändå inte tillåta mig att äta vad jag egentligen ville ..........

Jag tror inte att någon som inte suttit här själv kan sätta sig in i hur jag känner..TOMHET!! Det är lördagkväll och jag sitter här på mitt rum framför datorn och bara väntar på att klockan ska bli mer så jag kan gå och lägga mig så det blir morron snabbare ...

Förut, när jag var hemma var jag så slut efter mina fulla dagar att jag kunde somna ståendes ...nu är jag så full av ångest at även om jag är MEGA trött så kan jag inte somna...känns som jag har flera tusen myror i kroppen och nätterna känns långa som år.

Ser människor som går utanför helt oberörda och ovetande om hur BRA de egentligen har det..att kunna njuta av en helt vanlig lördag ..god mat och dryck och mysa med familjen UTAN en tanke på vare sig vad de ätit när de ätit eller om de tränat mycket för att få äta det där...

Har kanske ändå landat lite i min behandling men återigen den är stegvis och jag vet att tumskruvarna dras åt efter hand...och det bara för att kroppen, hjärtat och hjärnan ska hänga med ...det är bara det att det tar sådan fruktansvärt lång tid ...VIll bara vakna upp imorron och så är allt som det ska vara...

MEN MEN en sak har jag lärt mig..det går inte att stressa sig till friskhet...då faller man bara tillbaka illa kvickt och får börja om igen...Det måste få ta tid även om jag inte vill det ...men som sagt vad har jag utanför som väntar????INGENTING ... då kan jag likagärna glömmas bort här instängd på ett rum en helt vanlig lördagkväll.