Lovade ju i mitt förra inlägg att jag var tillbaka...men tiden gick och allt rullade på precis som jag skrev i just förra inlägget...inget mer blev skrivet eller sagt.

NU har jag kommit till den punkt som var oundviklig pga mitt beteende..spiralen jag var inne i snurrade allt snabbare och jag åkte djupare o djupare ner i något som blev outhärdligt ...mitt liv bestod tillslut bara av rutiner o tider...ensamhet o ångest.

Hade inget liv, ingen glädje bara måsten o tidspress. Alla dagar såg lika dana ut och jag såg inget ljus ...bara samma gråsvarta nyans och det blev mörkare o mörkare.

De enda människor jag umgicks med var mina kära föräldrar....utöver dem levde jag ensam med en virtuell facebook värld som min enda kontakt med omvärlden..ja och personalen på min arbetsplats..samt kunderna där...MEN dessa träffade jag ju endast under ett fåtal timmar då jag utförde en uppgift..därefter återgick ju allt till rutiner o tider som följde ett mönster som inte gick att bryta.

Jag gled sakta djupare och djupare ner i deprission o ledsamhet..

Det enda jag såg fram emot när jag vaknade var att jag skulle träffa mina föräldrar och äta middag .....men även detta blev tillslut en jobbig process då allt fler av dessa gånger slutade med diskussion och att vi blev ovänner..

Allt fler gånger sprang jag gråtandes med mitt pick o pack ut och rivstartade bilen och for hem till min ensamhet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vad är det för dag?.... Tankarna snurrar och dagen går SAKTA...vad finns att göra...bara vänta på nästa måltid.. Sitter fast i ngt som inte är liv..   Ser andra som skrattar och glädjer sig åt saker i livet..saker som tar uppmärksamhet...som ...

Livet är INTE ok...längre...inte för mig iallafall...och det har inte varit det de senaste 20 åren... Det blir dessutom mer och mer outhärdligt...jag glider och har ingen tro på ngt bättre än att må som jag gör...och vad finns då för mening med att...

Befinner mig i en bubbla...svårt att beskriva för de som inte själva kännt så men det är som en egen värld.. En värld där andras regler och sätt att agera och vara inte innefattar mig..jag måste helatiden vara annorlunda..agera annorlunda, reagera ...

Kan inte riktigt känna syftet med livet just nu....har inte gjort under en längre tid.   Var det verkligen meningen att jag skulle komma till den här världen ...? Hade jag varit ett djur hade jag rensats ut av naturliga skäl på en gång... Livet...

Känner mig vilsen..som om jag är inne i en bubbla och världen går på utanför. Känslan är starkare än någonsin...ser människor utanför fönstret som cyklar till jobb, dagis osv..alla har ett mål vart de ska och vad de ska göra just i detta nu och res...